Ernst Brunners Carolus Rex - en granskning

Home
Introduktion
Lilla kungen : 7-55
Den smorde : 56-103
Rustningar : 104-129
Seland : 130-143
Narva : 144-193
Duna : 194-208
Warschau : 209-236
Kliszow : 237-248
Krakow : 249-257
Thorn : 258-287
Volafaltet : 288-305
Lemberg : 306-317
Massakreringar 1704 : 318-325
Ravitz : 326-336
Grodno : 337-349
Massakreringar 1706 : 350-357
Sachsen : 358-372
Kejsaren av Storskandinavien : 373-393
Uppbrottet 1707 : 394-408
Massakreringar_svalt : 409-425
Holowczyn : 426-438
Severien : 439-460
Veprik : 461-484
Massakreringar 1709 : 485-497
Pultava : 498-540
Saracenska heden : 541-564
Bender : 565-599
Prut : 600-617
Kalabaliken : 618-673
Demotika : 674-700
Stralsund : 701-729
Norska falttaget : 730-757
Lund : 758-782
Fredriksten : 783-807
Avslutande betraktelser

Kapitel 4 : Seland

"- Mitt m�l med den h�r boken �r att den blir l�st, att den f�r m�nniskor att samlas i Kungstr�dg�rden. N�gon l�gger ett rep runt halsen p� statyn av Karl XII. Folk hj�lps �t att dra ner den p� backen och ge sig p� bel�tet med hammare och sl�ggor." (Ernst Brunner om den planerade nya boken. Intervju i Norrk�pings Tidningar 6/11 2002)

"- Litteraturen kring Karl XII �r rik men s� f�rljugen att jag tappade hakan n�r jag b�rjade l�sa." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"T�nker du l�ta Karl XII �ngra sina g�rningar? - Nej. Han levde ju i tron att han var utvald och den nya Kristus." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"Ernst Brunner har gr�vt fram sanningen om hj�ltekungen. I 300 �r har mumien vilat i sarkofagen i Riddarholmskyrkan. F�rst nu v�gar Ernst Brunner skaka liv i v�r grymmaste kung. - Karl XII sj�lv hade �lskat min bok, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Fr�gan �r snarare om svenskarna �r redo f�r sanningen om hj�ltekungen efter 300 �r. � Vi kr�ver att andra ska g�ra upp med sin historia men �r inte mogna sj�lva. Kanske vill vi �nd� n� en historisk nollpunkt. M�nga l�sare kommer f�rst ruska p� huvudet och sedan bli f�rtvivlade och inse att Brunner inte �r ute i ogjort v�der. Dessa fakta g�r inte att motbevisa, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"F�r att hitta den sanna Karl har han grottat ned sig i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga biblioteket. Jobbat mer som historiker �n f�rfattare." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Sedan har jag varit ohyggligt noggrann i min forskning � ingen ska kunna sl� mig p� fingrarna n�r det g�ller fakta om Karl XII." (Ernst Brunner i Popul�r historia 2005:7)

"I sin bok ber�ttar han �ntligen sanningen om Karl XII - en kung med l�g empati och opassande s�tt, dumdristig och rutinbunden och som
troligen led av Aspergers syndrom. - Nu m�ste svensk historieskrivning revideras." (Ernst Brunner i Dagens Nyheter 5/9 2005)

"Den senaste boken �Carolus Rex� �r den tjugoandra. Det �r en mastig sak p� 808 sidor, som tog honom nio m�nader att skriva. Forskningen som ledde fram till boken tog honom tre �r.
� Det finns n�gra hyllmeter om Karl den tolfte om vi s�ger s�. Jag har gr�vt i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga Biblioteket." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"I boken har Ernst Brunner g�tt tillbaka till ursprungsk�llor fr�n m�nniskor i Karl den tolftes n�rhet.
� Det vi ska komma ih�g �r att mycket av det som �r skrivet om Karl den tolfte bygger p� myter, eller har kontrollerats av Karl den tolfte sj�lv. Jag har g�tt djupare och l�st hemliga, personliga skrifter. Mina spr�kkunskaper har ocks� gjort att jag har kunnat se vad som har skrivits om honom i Ryssland och Polen, vilket har givit mig en kontinental bild av Karl den tolfte." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det �r viktigt att p�peka att mina k�llor �r personer i Karl den tolftes samtid. Jag har bara utg�tt fr�n vad k�llorna visar. Gillar man inte det ska man vara arg p� k�llorna, inte Ernst Brunner." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det h�r �r ju inga andrahandsuppgifter som jag jobbar med... Det �r allts� inte senare forsknings slutsatser." (Ernst Brunner under seminariet Karl XII:s liv & d�d p� Bok & bibliotek 29/9 2005)

"Naturligtvis har jag l�st historikerna, men jag valde att ocks� g� till deras k�llor. �gonvittnena har varit allra viktigast. Jag skulle klara en doktorsdisputation p� mina kunskaper." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Han s�ger sig 'inte ha v�ntat sig ett s� f�nigt' inl�gg i efterdebatten som det fr�n historikern Peter Englund. - Han k�nner det v�l som att han numera inte sitter lika s�kert p� tronen som den i Sverige som vet mest om Karl XII." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Och e' de s� att man uppr�rs �ver den bild som boken presenterar d� skall man inte bli sur p� Brunner, f�r d� m�ste man bli sur p� k�llorna. Jag har varit k�llorna trogen." (Ernst Brunner i SVT:s Debatt 29/11 2005)

"Man har skrivit t�mligen uppdiktade reportage om hur jag skulle ha hotats av h�gerextrema grupper. Man har velat f� det att framst� som att den h�r boken �r s� kontroversiell. Men de allra flesta har varit j�ttelyckliga n�r de har h�rt att jag har gjort det h�r. T. ex. Arm�museum som sj�lva har hyst samma tankar och arrangerat utst�llningar d�r Karl XII uppvisats ungef�r som i min bok. Jag har ocks� f�tt positiva samtal och brev fr�n historiker och historiskt intresserade m�nniskor." (Ernst Brunner i M�nadens boknytt 2005:12)

"Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillr�ttalagt. (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006)

"Myter �r sv�rast att ta d�d p�. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att f�r�ndras genom min bok. Detta uppr�r dem, �ven om de ser att min bok h�ller f�r en vetenskaplig pr�vning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det �r sv�rt f�r somliga att acceptera." (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006).

"- Det finns m�ngder av dokument som ger en annan bild av Karl XII �n den som vi svenskar �r vana vid. Man undrar varf�r andra historiker har utel�mnat dem, s�ger Ernst Brunner." (Gefle Dagblad 12/3 2006).

"Jag har anv�nt samma k�llor som alla andra forskare men kanske hittat saker som de inte funnit eftersom jag kan l�sa medeltidstyska. �ven polska och ryska g�r bra, sa Ernst Brunner �ver en kopp kaffe." (B�rgslagsbladet 19/6 2006)

V�rt att l�gga m�rke till

Detta kapitel inneh�ller ett par komiska h�jdpunkter. P� sidan 131 bes�ker Karl XII amiralgeneralen Wachtmeister i ett hus som inte fanns och p� sidan 140 lyckas Brunner blanda ihop Gustav II Adolf och Karl X Gustav. P� sidan 141 g�r han ett steg l�ngre, f�rst f�rv�xlas Gustav Adolf och Karl Gustav en g�ng till och sedan blandar Brunner ihop Kronborgs slott med Kronobergs slott. P� sidan 143 l�ter han sedan kungen segla hem p� ett fartyg som inte fanns p� plats. N�r det g�ller inl�n fr�n �ldre texter kan man notera att Olof Stiernh��k har f�tt l�na ut sina iakttagelser och funderingar p� sidan 130 och 142 - f�rst�s minus dennes lilla amor�sa �ventyr med en vacker snickarfru under vistelsen i Nyk�ping. Hur skulle det se ut om den "asexuelle" Karl XII sysslade med s�dant? Ett annat intressant l�n finns p� sidan 143, d�r Fryxells funderingar l�ggs i Karl XII:s mun. Det exemplet visar ocks� konsekvenserna av att v�lja att l�ta Karl XII vara ber�ttaren. Exemplet visar ocks� hur Brunner anv�nder ber�ttarmetoden f�r sina syften, genom att l�gga Fryxells ber�mmande ord i Karl XII:s egen mun framst�r den sistn�mnde som skrytsam.

Genomg�ngen

Sidan 130: Resan s�derut.

Om Alf �berg f�rde ordet i samband med mobiliseringen har nu talarstolen �vertagits av drabanten Olof Stiernh��k (1673-1703). Dennes dagbok �r publicerad i Karolinska f�rbundets �rsbok 1912, f�r den som �nskar j�mf�ra. Det �r Stiernh��k som beskriver de gr�tande (dock i Stockholm), det �r han som bes�ker Nyk�pingshus, det �r han som ser j�ttens ryggkota (dock i S�dert�lje), den inmurade munkens huvudsk�l (dock i Malm�) samt steglarna vid Loshult.

S�rskilt mycket Karl XII �r allts� inte heller detta. Greppet att l�na in stycken fr�n helt andra personers ber�ttelser kommer vi att f�r stifta bekantskap med fler g�nger l�ngre fram. Jag kan dessutom f�rs�kra att Stiernh��k i original �r mycket, mycket b�ttre.

Sidan 130: Kungen kommer den 26 april till Karlskrona.

Enligt Lorens de Rees dagbok, utgiven av Paul Wilstadius, kom kungen den 19 april till Karlskrona. Grauers n�mner att det f�rsta brevet fr�n staden �r daterat 18 april.

Sidan 130: Kungen tar sitt kvarter i Kungshuset.

Nu �r jag lite "rostig" p� Karlskronas byggnadshistoria, men fanns det ett s�dant hus?

Sidan 131: Kungen inspekterar flottan.

Jag tror att man med stor s�kerhet kan s�ga att den inte var f�rdig f�r inspektion s� tidigt. I Amiralitetskollegiets historia, del 2, s. 66 ff redog�rs f�r flottans mobilisering. I b�rjan av maj ska ca 11 500 man ha funnits p� plats.

Sidan 131: Kungen bes�ker Wachtmeister i Grevg�rden.

Nej, det gjorde han garanterat inte. Wachtmeister stora g�rd, nu inrymmande Blekinge l�ns museum, stod inte f�rdig f�rr�n 1706. Enligt ett brev fr�n C. H. von L�wen till landsh�vding Rehbinder av den 3 november 1706 skulle amiralgeneralen flytta in i huset den kommande veckan. F�r detta se ocks� Blekingeboken 2005, som �r helt �gnad �t Grevag�rden.

Sidan 131: H�ndelserna vid Riga.

Skildringen bygger av allt att d�ma p� Margus Laidres Segern vid Narva, s. 81 ff.

Sidan 132: Bengt Oxenstierna f�resl�r att Karl XII ska lova att ej �verskrida republiken Polens gr�nser mot att republiken lovar att inte underst�dja August. Kungen hugger i vredesmod v�rjan i bordet. Piper kryper p� golvet.

I Karl XII och hans r�dgivare redovisar Jonasson p� s. 231 ff. diskussionerna under v�ren och sommaren 1700. Kanslikollegiums f�rsta f�rslag, fr�n april och b�rjan av maj 1700, synes ha varit inriktade mot tanken att muta ledande polska makthavare och p� s� s�tt hindra att republiken ingrep i kriget. Georg Wachschlager ska d�remot ha f�reslagit varianten med �msesidiga l�ften. Kungens huggande med v�rjan l�r vara fiktivt, liksom naturligtvis Pipers hundimitation.

Sidan 132-133: Hertigen f�rs�ker lura kungen att rida �ver en br�dstapel.

Av Brom�, i Karlskrona stads historia I, s. 150 f., f�rl�ggs h�ndelsen till 1698.

Sidan 133: Hertigen f�rs�ker dr�nka kungen.

En historia som n�mns av Fryxell. Man kan �verhuvudtaget ifr�gas�tta dessa historier, av de f�reg�ende �rens politiska utveckling g�r tydligt att iaktta hur stor betydelse de holsteinska angel�genheterna hade f�r Karl XII:s politiska linje. Uppenbart �r att hertigens �sikter spelade en stor roll f�r Karl XII:s val att f�rst g� mot Danmark, i strid med Kanslikollegiums �nskan att prioritera Livland. Det vore d�rf�r ytterst paradoxalt om hertigen i ett s� skarpt l�ge �nskade ta livet av Karl XII, med de sv�r�versk�dliga konsekvenser detta skulle f�.

Sidan 134: Kungen h�jer l�nerna f�r livdragonregementets skalmejbl�sare, pistolsmeder och sadelmakare.

Uppgiften �r s�kert korrekt, men den illustrerar ett annat problem med en roman av den h�r typen. Sm� detaljbeslut likt detta har kommit in i litteraturen f�r att illustrera n�got specifikt, en m�ngd andra beslut som fattades samma dag har inte f�tt samma spridning. F�r Karl XII kan allts� just denna fr�ga ha tagit 10 minuter i anspr�k, medan st�rre milit�ra sp�rsm�l �gnades flera timmars uppm�rksamhet. Men i Brunners bok blir det emellan�t tv�rtom, vilket f�rst�s ocks� bidrar till en skev bild.

Sidan 134: Kristoffer Barnecou m�rdas i Kalmar.

Att Kjell Christoffer Barnekow skulle ha m�rdats �r en gammal felaktig uppgift. Som n�mns i A. Barnekows Anteckningar om sl�kten Barnekow (s. 56) s�ger likpredikan att B. avled i h�ftig feber. Som d�dsdatum anger Riddarhusets stamtavlor p� CD-ROM den 19 december 1700, allts� flera m�nader efter de h�ndelser som beskrivs p� s. 134.

Sidan 135: Kungen stiger p� midsommardagen i land i Ystad.

Enligt Adlerfelt steg han i land den 22 juni, midsommardagen inf�ll p� den h�r tiden alltid den 24 juni, se t.ex. Nordisk familjeboks klassiska "Uggleupplaga - URL: http://runeberg.org/nfbr/0239.html (2006-06-27).

Sidan 135: Karl XII sparkar ut ambassad�rer och anser att folket i Kanslikollegium �r f�hundar.

Man f�rst�r syftet med en s�dan scen, men undrar �ver sanningsv�rdet. Det franska s�ndebudet uppeh�ll sig i kungens n�rhet, men det kejserliga? Dessutom, Karl XII sparkade sj�lvfallet inte ut ambassad�rer.

Sidan 135: Den franske ambassad�ren d'Avaux var i kansliet.

Han hade �kt hem redan i b�rjan av 1699, se t.ex. H. Brulins Sverige och Frankrike 1700-1701.

Sidan 135-136: Karl XII g�r alltid tv�rtom mot vad man r�der honom.

Vilket f�rst�s �r trams och det visar ju Brunner t.ex. p� sidan 142, d�r kungen f�ljer Pipers och �kerhielms rekommendation. Ocks� landstigningsoperationen var ett s�dant fall, Karl XII ville ju f�rst och fr�mst f�rst�ra danska flottan.

Sidan 136: Det on�diga brevet till Wachtmeister.

Detta �r den gamla versionen av h�ndelsef�rloppet - kungen skriver det on�diga brevet och Wachtmeister genomf�r inseglingen. I sj�lva verket �r brev dagtecknat den 5 juli 1700 och n�dde adressaten p� morgon den 6 juli. Forceringen hade skett redan p� morgonen den 4. P� Wachtmeisters beslut hade det allts� ingen inverkan.

Sedan �r ocks� citatet felaktigt. Brevet �r f�r det f�rsta betydligt l�ngre, se t.ex. Carlson, F. F., Sveriges historia under konungarne af det pfalziska huset. D. VI. - Stockholm, 1881. - S. 334 f.

Sidan 136: Flera stora linjeskepp kantrar under forceringen.

F�rst och fr�mst s� hade de mest djupg�ende fartygen hems�nts innan man f�rs�kte sig p� att passera Flintr�nnan, se Grauers bok �tten Wachtmeister genom seklerna, del II, s. 239. Sedan �r det riktigt att n�gra fartyg st�tte p� grund, men de blev utan besv�r flottagna. N�gra kantringar skedde allts� inte.

Sidan 136: Danskarna st�r med pink i k�ngorna f�r att svenskarna pl�ttade p� dem en aning och kastade eld.

Brunner (2005), s. 136	Karl XII, Konung Karl XII:s egenh�ndiga bref. - Stockholm, 1893. - S. 38
"Nu stod de sj�lva med pink i k�ngorna, f�r att vi pl�ttade p� dem en aning och kastade eld."	"Men dhe hafva stengt igen fahrvatnet effter sig, s� at man �n intet kommit vidare medh dhem �n ibland om n�ttren man s�kt kasta eldh p� dhem. Och om dagen pletta dhe och ibland n�got p� hvar annan."

N�got pink i k�ngorna finns f�rst�s inte i originalet. Det �r heller inte s�kert att Brunner har anv�nt brevutg�van, Frans G. Bengtsson citerar ur samma brev.

Sidan 137: Kungen fattar Pipers och Rehnski�lds h�nder

Brunner (2005), s. 137	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 89
"Jag reste mig, stod rak med fyllda lungor, fattade med vardera handen tag i Piper och Rehnsk�ld.	"Pl�tsligt h�nf�rd af krigarens ingifvelse, fattade han med hvardera handen tag uti Piper och Rehnski�ld och utbrast:
K�penhamn var fr�n sj�sidan inst�ngt.	K�penhamn �r fr�n sj�sidan inst�ngdt?
Jag sade d�rf�r: 'L�t oss begagna tillf�llet, l�t oss v�ga en landstigning och angripa staden fr�n andra sidan!'	L�tom oss begagna tilf�llet, v�ga en landsstigning och angripa det �fven fr�n andra sidan.
Rehnsk�ld svarade: 'Allern�digste herre, den store konungen Gustav Adolf skulle inte ha kunnat g�ra n�got b�ttre f�rslag!' "	Rehnski�ld svarade: allern�digste herre, den store konung Gustaf skulle efter femton�rig erfarenhet icke kunnat g�ra n�got b�ttre f�rslag."

Var kommer d� detta ursprungligen fr�n? Jo, Fryxell citerar de tidigaste upplagorna av Voltaire, d�r denna dialog �terges, se Voltaire, Francois de, Histoire de Charles XII : edition critique. - Oxford, 1996. - S. 201 f. Som Gustaf Jonasson har visat var id�n om landstigningen sannolikt v�ckt av den f�renade sj�milit�ra expertisen, bland annat i syfte att slippa riskera de egna fartygen i operationer mot den danska flottan - Karl XII:s favoritprojekt. F�r detta, se Jonasson, H., Kriget mot Danmark 1700 // Karolinska f�rbundets �rsbok. - 1962. - S. 129-172.

Sidan 137: Amiral Rooke blir imponerad:

Brunner (2005), s. 137	Carlson, Fredrik Ferd., Sveriges historia under konungarne af pfalziska huset. D. 6. - Stockholm, 1885. - S. 350
"D� vi gick till ankars f�r natten uppvaktades jag i aktersalongen av den engelske amiralen Rooke.	"Under denna segling m�tte den engelske amiralen Rooke, och fick f�retr�de hos konungen, som befann sig om bord p� jakten Sofia.
Till Stuart sade han efter�t att han i mig sett m�nsterbilden av en k�ck krigare."	Han erfor ett starkt intryck af Carl den tolftes tilldragande personlighet och f�rklarade sedan, att om n�gon ville se m�nsterbilden av en k�ck krigare, s� kunde han aldrig f� b�ttre original dertill �n denne unge konung.

Man f�rst�r varf�r Brunner har uteslutit "Carl den tolftes tilldragande personlighet". Ska det l�nas fr�n �ldre verk m�ste det givetvis l�nas med urskillning, annars kan det ju bli problem f�r den bild Brunner vill ge.

N�r det sedan g�ller sakinneh�llet s� uppvaktade Rooke Karl XII tidigt p� landstigningsdagens morgon, se Rooke, George, The journal of Sir George Rooke... - London, 1897. - S. 92.

Sidan 137: Landstigningen

Brunner (2005), s. 137 f.	Adlerfelt, Gustav, Karl XII:s krigsf�retag 1700-1706. - Stockholm, 1919. - S. 40
"71 chalouper med 254 grenadj�rer hade avantgarden och mellan varje chaloupe roddes en b�t lastad med spanska ryttare.	"71 chalouper med 254 grenadierare hade avantgarden och emellan hwar chaloupe roddes een b�t, lastad med spanske ryttare;
Efter dessa gick 30 andra fyllda med faskiner och spadar.	effter desse gingo 30 andra, fulla med fachiner och spador,
D�refter kom 44 b�tar med 500 man.	upp� hwilka f�lgde 44 st. b�thar, hwarp� femhundrade mann woro till att soutinera de f�rre.
Sist kom sj�lva corps de bataille bet�ckt av 10 �rlogsskepp."	Effterst kom sielffwa corp de bataille, hwilket alt bleff bet�ckt af 10 st. �rlogzskepp..."

Sidan 138: Gardesmajoren Numan st�ter p� grund.

Hans namn var Carl von Numers.

Sidan 138: En major ur gardet stupar.

Enligt Svea livgardes historia, del IV s. 365 s�rades l�jtnant Gustaf Ribbing medan 3 av manskapet stupade.

Sidan 139: De stupade danskarna har en storlek av en ordin�r g�dselh�g.

Torde vara en helt fiktiv liknelse.

Sidan 140: Borgm�staren av Elsn�r.

Jag f�rst�r inte riktigt varf�r den formen beh�llits n�r st�derna i �vrigt synes ha f�tt modern stavning. Varf�r inte Helsing�r? F�r att Adlerfelt anv�nder formen "Elsen�r"? N�got l�ngre ned n�mns "Runsta", vilket f�rst�s �r Rungsted.

Sidan 140: En hop sel�ndska b�nder f�rs till Karl XII.

Brunner (2005), s. 140	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 92
"Man lyckades f� fatt p� en hop sel�ndska b�nder vilka f�rdes f�ngna till mig.	"En av de f�rsta dagarna lyckades man f� fatt p� en hop sel�ndska b�nder, vilka f�rdes till konungen.
Straxt sl�ppte jag dem l�sa och sade: 'K�ra v�nner. G�n var och en hem till sitt och sk�t i Guds namn edert arbete.	Han sl�ppte dem straxt l�sa igen och sade: k�re v�nner! g�n var och en hem till sitt och sk�t i Guds namn edert arbete.
Jag har kommit f�r att skaffa frid �t v�ra riken.	Jag har icke kommit till edert f�rderf, utan f�r att skaffa frid �t v�ra riken.
Har ni n�gra livsmedel att s�lja s� f�r dem hit och de skall med reda medel betalas'."	Hafven i n�gra lefnadsmedel att s�lja, s� f�ren dem hit; och de skola med reda mynt p� st�llet betalas."

Sidan 140: Kungen studerar Gustav Adolfs anteckningar. Dennes bel�gring av K�penhamn hade varit resultatl�s.

Till Gustav II Adolfs f�rsvar b�r kanske anf�ras att han aldrig ens hade f�rs�kt att bel�gra K�penhamn, det �r f�rst�s Karl X Gustav som sp�kar h�r.

Sidan 141: Piper yttrar sig om anledningen till kungens popularitet.

Brunner (2005), s. 141	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. S. 93
"De f�ljande dagarna str�mmade b�nder ur staden med varor. D� jag gav dem betalt blev de h�pna.	Men selandsb�nderna str�mmade dock dagligen med sina varor till Karls l�ger; ty de fingo der b�ttre betalning �n i sj�lva K�penhamn
Vid mer �n ett tillf�lle blev stadens borgare tvungna att bege sig till mitt l�ger f�r att d�r k�pa vad som saknades p� deras torg.
Str�ng krigstukt r�dde och Piper sade mig att denna str�nghet och r�ttvisa i kombination med min ungdom och mitt mod gjorde att danskarna v�rdade mig och b�rjade visa mig sin k�rlek.	Denna mildhet och r�ttvisa i f�rening med ungdom, renlefnad och mannamod f�rv�rfvade honom det omgifvande folkets v�rdnad och k�rlek.
Unga och gamla kom f�r att betitta mig. 'Gud v�lsigne er', ropade de och 'vi vet att i icke vill g�ra oss n�got ont ty i �ren en son av v�r fromma Ulrika'."	Dertill kom ock minnet af hans moder, Ulrika Eleonora var �nnu icke gl�md i sitt f�dernesland. Gud v�lsigne er! sade folket till den svenske kungen. Vi veta, att i icke viljen g�ra oss n�got ondt; ty i �ren en son af v�r fromma Ulrika."

Noterbart �r h�r inte bara likheterna utan ocks� hur originalets "mildhet och r�ttvisa" har blivit till "str�nghet och r�ttvisa".

Sidan 141: Kungen m�ter stenarna som Gustav Adolf misslyckats med att nedriva och noterar det n�rbel�gna slottet Kronoberg.

Det �r inte helt l�tt att begripa hur Brunner kan f�rv�xla Gustav Adolf med Karl X Gustav och Kronoberg med Kronborg - som ju f�r �vrigt ligger en bra bit fr�n K�penhamn. Jag misst�nker att n�gon karolinsk dagbok ev. kan sp�ka, en del av f�rfattarna var inte alltid s� bevandrade i historien och stavningen var r�tt fri.

Att ett stycke �r h�mtat fr�n Fryxell �r tydligt:

Brunner (2005), s. 141	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. S. 93
"En bit ut l�g Kronobergs slott.
Slottet hade en bes�ttning av 900 man.	"I Kronenborgs slott l�g en bes�ttning av 900 man.
I min tropp ingick 30.
De v�gade inte f�rs�ket att bortsnappa mig."	Det oaktadt kom konungen ett par g�nger n�ra in till stadsportarna och hade kunnat bortsnappas, om man v�gat f�rs�ket."

Sidan 141: I K�penhamn r�der r�dsla och vankelmod.

Brunner (2005), s. 141	Grimberg, Carl, Svenska folkets underbara �den. D. IV. - Stockholm, 1926. - S. 528
"I K�penhamn r�dde r�dsla och vankelmod.	"Man hade sett f�r mycket av vankelmodet inom h�gsta ledningen f�r att eldas av f�red�met d�rifr�n.
Universitetets rektor uppmanade studenterna att visa sig som v�rdiga fosters�ner till Pallas 'd�r de f�rstod konsten att strida ej blott med pennan utan ock med sv�rdet'."	Inf�r de samlade studenterna uppl�ste universitetets rektor en maning att f�lja det exempel p� trohet och mannamod som 1659 �rs studenter givit, och visa sig som 'v�rdiga fosters�ner till Pallas, de d�r f�rstode konsten att strida ej blott med pennan utan ock med sv�rdet'."

Sidan 142: Kungen studerar en k�kshiss, oanst�ndiga bilder och greve Rantzaus konterfej.

Ber�ttare h�r �r livdrabanten Olof Stiernh��k, som 20/8 1700 bes�kte Fredriksborgs slott. Episoden har naturligtvis inget med Karl XII att g�ra. Det intressanta �r att Brunners formuleringar tycks antyda att han inte anv�nt originalet, utan Frans G. Bengtssons sammanfattning.

Brunner (2005), s. 142	Bengtsson, Frans G., Karl XII:s levnad : till utt�get ur Sachsen. - Stockholm, 1935	Stiernh��k, Olof, Drabanten och kaptenen vid lifgardet Olof Stjernh��ks journal 1700-1703 // Karolinska f�rbundets �rsbok. - 1913. - S. 350-351
"I ett kungligt rekreationskabinett bes�g jag en maskin som f�rde maten upp fr�n k�ket tv�rs igenom golvet samt ett kabinett med oanst�ndiga bilder p� vilka till grovhet svullna manslemmar syntes.	"Bland dess kulturella m�rkv�rdigheter f�ll s�rskilt i �gonen ett privat kungligt rekreationskabinett 'med en maskin som f�rer maten upp fr�n k�ket tv�rs igenom golvet' samt en liten n�tt lokalitet med mycket vackra oanst�ndiga bilder kring v�ggarna till tr�tta monarkers stimulans, - finesser som man inte hade n�gon motsvarighet till p� kungliga slott i Sverige;	sehn s�go wij kungens appartements och audience sahl mycket magnifiqva som och dronningens, skeppsahlen, dherest b�da kungarna, kung Carl G�sta och Friderich dh. 3 hafwa �tit ihoop.; innan f�re war en liten fuuhl kammare, dher kungarnas j Swerjes portrait woro uthj, sehn woro wij j ballet saahlen, hwarest taket war mycket curieust som och en orgla af bahra tr�� af en admirable godh resonance.
Bland dessa bilder h�ngde ett portr�tt av greve Rantzau som haft 99 horungar.	och med v�rdnad stannade bes�karna framf�r 'ett portr�tt av en greve Rantzau som haft 99 horungar'..."	En grefwe Rantzous portrait s�go wij som hade hafft 99. hoorungar."

Stiernh��ks beskrivning av maskineriet kommer f�rst ett stycke fram i texten, medan de oanst�ndiga bilderna fanns i badstugan, vilken l�g i tr�dg�rden. Det som fanns p� bilderna beskriver Stiernh��k p� franska: "on y voit aussi un lieu le plus propre du monde, ou il y a les plus jolies portraits du monde comme aussy toute sorte des postures pour faire bander." Nu �r jag inte n�gon expert p� franska, men jag uppfattar nog detta som att bildernas avsikt var att v�lla svullnad hos betraktaren och inte att bilderna i sig visade uppsv�llda kroppsdelar. Vara hur det m� med detta, men man ser av avsnittets konstruktion att Brunner bygger p� Frans G. Bengtsson och inte p� Stiernh��ks ber�ttelse. Bevis f�r detta �r dels uppbyggnaden, men ocks� ord som "rekreationskabinett", vilket inte har n�gon motsvarighet i Stiernh��ks ber�ttelse.

Sidan 142: I kansliet skrivs den 11 augusti 1700, en dansk kapten anl�nder med f�ngna svenskar och nyheten att freden �r sluten.

Enligt Gustaf Jonassons uppsats Kriget mot Danmark 1700, publicerad i Karolinska f�rbundets �rsbok 1962, anges efter ett av Samuel �kerhielm f�rfattat memorial att f�ngarna ankom den 11, men budet om fredsslutet den 12. F�r detta, se s�rsk. s. 160 n. 16 och s. 171.

Sidan 142: Greve Reventlo.

Hette f�rst�s Reventlow.

Sidan 142: Snart skulle tsaren siktas i Ingermanland.

Det visste dock Karl XII inte i det aktuella l�get, budet om tsarens anfall kom vid m�nadsskiftet september/oktober.

Ett problem med att l�ta Karl XII ber�tta om sitt liv �r att man inte riktigt f�rst�r n�r han g�r detta. �r det s� att hans ber�ttelse �r postum, d.v.s. den d�de Karl XII ger en tillbakablickande expos� �ver sitt liv? Eller ber�ttar han i dagboksform, dag f�r dag och i omedelbar anslutning till de h�ndelser han beskriver? I f�rstn�mnda fall blir han givetvis allvetande, som i det h�r fallet.

Sidan 142: Aldrig har en segrande h�r f�rsakat s� mycket i ett s� fett land.

Brunner (2005), s. 142	Grimberg, Carl, Svenska folkets underbara �den. D. IV. - Stockholm, 1926. - S. 142
"Aldrig har en segrande h�r f�rsakat s� mycket i ett s� fett land.	"Det har ocks� blivit sagt om dem, att aldrig en segrande h�r f�rsakat s� mycket i ett s� fett land.
Danska folket, vars k�rlek jag vunnit, samlades kring mig med rinnande t�rar."	Konungen hade sj�lv genom sin v�nlighet mot Sj�llands inbyggare gjort sig riktigt avh�llen, och 'med rinnande t�rar och under lyck�nskningar skildes de fr�n sin k�ra Ulrika Eleonoras son."

Fler nyttjar uttryckss�ttet, men jag misst�nker att Grimberg h�r varit k�llan.

Sidan 142: Kungen river s�nder ett brev.

Det finns i varje fall en bevarad renskrift, �ven om det f�rst�s �r om�jligt att s�ga om just den renskriften l�stes av Karl XII, se Jonassons artikel Kriget mot Danmark �r 1700, s. 163. Sj�lva skildringen �r en sammanfattning av vad Fryxell har att ber�tta (del 21, s. 96 f.), men Brunner st�r sj�lv f�r kungens stumma raseriutbrott och s�nderrivandet av brevet.

Sidan 143: Kungen �vers�nder ett hj�rtligt uppriktigt och genomfalskt brev och seglar sedan hem p� Kung Carl.

Aprop� brevet kan noteras att Fryxell kallar det "hj�rtligt och uppriktigt". Men det d�g v�l inte f�r Brunner... P� Kung Carl seglade kungen inte, det var ett synnerligen djupg�ende fartyg som f�ljaktligen hade hems�nts f�re inbrytningen i �resund. Exemplet �r belysande f�r Brunners metod:

Brunner (2005), s. 142-143	Fryxell, A., Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 97.
"Efter ett dygn i fullkomlig tystnad utan mat och dryck red jag l�ngs truppleden och s�g med harm i hj�rtat p� min arm�.
Aldrig hade en segrande h�r f�rsakat s� mycket i ett s� fett land.
Danska folket, vars k�rlek jag vunnit, samlades kring mig med rinnande t�rar.	"Danska landtfolket visade i sista �gonblicket beundran och en viss tillgifvenhet f�r den unge hjelten - k�nslor, som underh�llos genom hans sista ord till dem. Det �r mig oangen�mt, sade han, om i under denna tid lidit n�got ofog. Hvad jag gjort, det har jag mot min egen vilja varit tvungen till. Men kunnen i vara f�rs�krade om, att jag fr�n denna dag skall blifva eder konungs uppriktigaste v�n. "
I ett hj�rtligt uppriktigt men genomfalskt brev skrivet av Piper ombord p� Kung Carl tog jag avsked av Danmarks konung och seglade den 23 augusti tillbaka �ver sundet till Helsingborg."	"I ett hjertligt och uppriktigt bref tog han afsked af konungen i Danmark och seglade den 23 Augusti tillbaka �fver Sundet."

Man ser hur vissa saker rensats bort, t.ex. det som Fryxell h�vdar att Karl XII sade till befolkningen. Och det kanske ocks� �r k�llkritiskt riktigt att g�ra det. Men samtidigt beh�ller Brunner andra delar av samma ber�ttelse, n�mligen den danska "landtbefolkningens" uppvaktning. Sedan beh�ller han egentligen Fryxells formuleringar r�rande brevet, men l�gger till "genomfalskt". Man ser vilken skillnad i ton detta medf�r. Fryxell, annars ingen Karl XII-v�n, ger just h�r en ganska positiv bild av kungen. Brunner bygger p� Fryxell, men dennes positiva ton �ndras genom att vissa delar plockas bort eller �ndras.

Sidan 143: "Hela Europa skulle en l�ng tid genljuda av beundran och ber�m. Den f�rening av mod och m�tta jag visat var makal�s."

Brunner (2005), s. 143	Fryxell, A., Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 97.
"Hela Europa skulle en l�ng tid genljuda av beundran och ber�m.	"Hela Europa genljudade af beundran och ber�m �fver Karl XII
Den f�rening av mod och m�tta jag visat var makal�s."	och �fver den s�llsynta f�rening af mod och m�tta, som han vid detta tillf�lle �dagalaggt."

Detta blygsamma exempel visar dels hur beroende Brunner �r av Fryxell, s�v�l n�r det g�ller inneh�ll som formuleringar. Det visar ocks� en av hans favoritmetoder, n�mligen att ta yttranden om Karl XII, f�llda av n�gon annan och l�gga dem i kungens egen mun. I det h�r aktuella fallet �r yttrandet inte ens samtida, utan f�llt av Anders Fryxell (1795-1881) d� denne skulle sammanfatta reaktionen p� Karl XII:s agerande ute i Europa.

Detta illustrerar ett av problemen med Brunners metod att l�ta Karl XII ber�tta. Naturligtvis framst�r kungen p� detta s�tt som skrytsam, n�got han i verkligheten inte alls var. Ponera att Brunner l�tit den franske ambassad�ren Guiscard vara ber�ttaren och Guiscard d� yttrat: "Hela Europa skulle en l�ng tid genljuda av beundran och ber�m. Den f�rening av mod och m�tta som Karl XII visat var makal�s." Intrycket blir f�rst�s ett helt annat, pl�tsligt �r den en neutral iakttagare som st�r f�r lovorden och skrytsamheten f�rsvinner.

Ber�ttarformen ger i sammanhang som denna Brunner m�jlighet att f�rvandla sentida positiva omd�men om Karl XII:s agerande i en enskild situation till n�got negativt - kungligt skryt, kungligt storhetsvansinne eller vad som f�r tillf�llet �r �nskv�rt. Onekligen bekv�mt, men kan man kalla det f�r ett l�mpligt underlag f�r den revidering av svensk historieskrivning som Brunner har efterlyst?

(Under arbete)

� Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: 2006-09-10